miss brightside

Jättelängesen jag skrev men iaf, jag kände att det behövdes. Hade ett major breakdown i lördags, finner fortfarande ingen mening med livet. Förutom musiken, men vet inte om man kan säga att musiken är meningen med livet? Nej men jag stod typ och grät utomhus och folk ringde och ringde. Skrämde upp min bästavän, hon trodde att jag skulle ta livet av mig. Men så är livet ibland. Idag pratade jag med skolsyster om pappa och hans cancer, det var ganska skönt faktiskt. Ska kanske börja gå hos kurator men får se om jag orkar. Eller så går jag någonstans utanför skolan, kanske där min syrra gick när hon gick igenom anorexin. Skulle vara skönt att prata med någon som inte dömde eller blev orolig.